Klockan tio åt vi frukost och till min glädje såg jag att det var Sanu som serverade den. Sanu är en tjej som även jobbade på Biruks när jag bodde där i maj och vi blev vänner även om hennes engelska är bristfällig. Det som är roligt med henne är att hon alltid är så glad, tjänsvillig och gärna lär ut amharik. Dessutom är hon är väldigt fnittrig. Underbar tjej!
Efter frukost tog vi promenad till Addis Cardiac Hospital, der är sjukhuset där Girum, Nunu, Mesret och Lula jobbar. Glatt hälsade vi på alla, drack kaffe och kikade runt lite. Etiopier är väldigt generösa och bjuder gärna på fika när man träffas, kaffet är oftast väldigt gott, kommer i små koppar och är starkt. Om det är en tradtionell kaffeceremoni så rostas bönorna över en liten eld, kokas i en särskild kanna och serveras med osaltade popcorn.
Peter gillar ju benbitar;) så det var självklart att vi skulle åka till Nationalmuseum och titta på Lucy. Fast jag tror faktiskt inte att det verkligen är Lucy som ligger där i montern utan att amerikanerna har "lånat" henne ett tag så man får nöja sig med att se plastkopior av skelettet. Lucy hittades i Etiopien 1974 och heter Australopithecus afarensis, om man avrundar lite så är hon runt tre miljoner år gammal. Anledningen att hon kallas Lucy sägs vara att Beatleslåten "Lucy in the sky with diamonds" spelades när hon hittades.
På kvällen åt vi med Girum och Maruf på Yod Abyssinia. Där serveras traditionell etiopisk mat och det finns livemusik och dansare, jättekul att se. Den mest traditionella maträtten i Etopien är injera, det är ett pannkaksliknande bröd som är bakat på sädesslaget teff (järnrikt och glutenfritt) och det smakar lite som surdegsbröd. På brödet lägger man sedan olika röror med kött och grönsaker och äter maten med högerhanden, ofta hela sällskapet från samma stora tallrik. Injera äts dagligen av etiopierna och om det blir rester över gör man ofta en pyttipanna dagen efter då man skär brödet i småbitar och steker med äggröra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar